Det finns flera orsaker till att man kan vilja kastrera. Varje hund är unik och kastration är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för alla hundar. Den vanligaste är kanske att man inte vill att hunden ska kunna para sig. Andra vill få bukt med olika hanhundsbeteenden som revirmarkerande, stress på grund av löptikar eller aggressioner. Innan du bestämmer dig är det bra om du diskuterar dina skäl med veterinären för att se om kastration är en bra lösning för just din hund.

Kirurgisk kastration

Kirurgisk kastration innebär att testiklarna opereras bort helt och hållet. Hanhunden blir steril och testosteronproduktionen upphör helt. Det finns flera tekniker för ingreppet, vilket man väljer avgörs av individuellt från hund till hud. Ibland tas hela pungen bort och ibland görs endast ett litet snitt framför pungen.

Kemisk kastration

Vid en kemisk kastration placeras ett hormonchip in under huden mellan skulderbladen. Hormonerna motverkar kroppens egna produktion av könshormoner. Effekten håller vanligen i sig i 5–6 månader, därefter återfår hunden sin könsdrift. Det finns ett chip som även håller 1 år. Kemisk kastration kan göras om man är osäker på om man vill kastrera eller inte. Under de första 2–3 veckorna efter en kemisk kastration stiger testosteronhalten tillfälligt och under den perioden kan hunden bli lite mer ”hanig” än innan. Den effekten avtar efter 3 veckor och efter en månad ungefär kan man se att testiklarna börjar krympa.

Beteendet

Instinkter som jakt och vallning försämras vanligtvis inte efter en kastration. Hundens personlighet formas mer av gener och miljö än av könshormoner. Kastration kan påverka de beteenden som är hormonellt styrda. Till exempel kan aggressivitet mot andra hanhundar mildras. Stress i samband med löptikar avtar och urinmarkerandet kan minska. Man kan dock inte se kastration som ett enkelt sätt att få en snällare, lugnare eller mildare hund. En rädd och osäker hund bli mer rädd och osäker efter en kastration. Vid beteendeproblem är det viktigt att man även tar hjälp av en duktig hundtränare.

Sjukdomar

Risken för testikeltumörer elimineras och risken för prostataförstoring minskas drastiskt. För vissa sjukdomar ingår kastration som en del av behandlingen, till exempel vissa tumörsjukdomar, prostatabesvär och bråck.

Andra förändringar

Hunden kan få en förändrad päls, ofta blir den tjockare eller mer valplik. Det syns olika tydligt på olika raser beroende på vad de har för pälslag från början. Den kanske allvarligaste nackdelen är övervikt, som kan vara en riskfaktor för andra sjukdomar och förvärra tex ledproblem. En ovanlig nackdel är att hunden kan bli inkontinent. Det är vanligare på stora, tunga raser och verkar inte påverkas av när i livet hunden kastreras. Inkontinensen kan oftast behandlas tillfredsställande med medicin.

Utställning och tävling

Att kastrera friska hundar blev tillåtet i Sverige 1988. Av oro för över hur de ökande antalen kastrationer påverkar våra hundars mentalitet och avkommebedömningar har Svenska Kennelklubben från och med 1 januari 2017 infört förbud om att ställa ut hanhundar som är kastrerade. För prov, tävling och beskrivning medges generell dispens, ibland krävs dock ett intyg på testikelstatus så om du tror att du kan komma att behöva ett, be om det innan du kastrerar din hanhund!